Mikael Söderström

Artikeln finns på svenska här:
http://www.aspsidan.se/default.asp?page=readarticle&artId=709 

When .NET Framework 1.0 was released you could create web sites using Web Forms, which looks a lot like how you used to create applications with Visual Basic and similar. The idea was to have an event driven way to create web pages, and that you should not have to take care of how it rendered the HTML. It became an success and many went from classic ASP and other languages to this new framework.

Yepp, it´s true. I have decided to blog in english. I have got a lot of comments from tweeples, other bloggers, friends and others who would like to read this blog without using Google Translate Bing Translate all the time.

Något som har funnits med ett tag, men som inte har använts särskilt mycket förrän när ASP.NET MVC introducerades är T4-templates. T4 är en akronym för ”Text Template Transformation Toolkit”, och gör det möjligt att skapa upp en mall som sedan kan användas för att generera färdig kod.

När man skapar nya vyer i ASP.NET MVC så skapas en aspx-fil upp, vilken påminner en del om klassisk ASP. När man sedan går in på sidan så kan man se att kodblocken är utbytta mot HTML. Den här transformeringen sker i vad som kallas en View Engine. Som standard i ASP.NET MVC används en View Engine vid namn WebFormViewEngine. WebFormViewEngine ärver klassen VirtualPathProviderViewEngine, som i sin tur implementerar IViewEngine.

I första versionen av Entity Framework som kom i .NET 3.5 SP 1 fanns till största delen grundläggande funktionalitet för att kunna koppla sig mot en databas snabbt och enkelt och utföra operationer. Dock saknades väldigt mycket, och på grund av en mängd beroenden bland de klasser som genererades så blev det svårt att enkelt separera på logiken. I .NET 4.0 introducerades en mängd funktioner för att lösa detta, och det är bland annat det jag kommer att använda mig utav här.

För att kunna skicka värden till våra action-metoder tvid vanliga GET-anrop så kan vi använda route-värden. Som standard i ett ASP.NET MVC-projekt finns ett sådant värde i routen vid namn ”id”. I global.asax ser det ut så här:

När ASP.NET 2.0 kom följde en del providers med för Membership, Personalization och annat. Sedan har det stått stilla på den fronten fram tills nu. I ASP.NET 4.0 introduceras OutputCacheProvider som ger oss möjligheten att enkelt anpassa output-cachen i ASP.NET. Tack vare detta kan vi antingen skriva helt anpassade providers för cachen, eller använda oss utav till exempel AppFabric Cache.